Vad är en tsunami?

Medierna kallar tsunamier för mördarvågor. De slår ofta till utan förvarning och ser fredliga ut på djupt vatten men när de når kusten är de skräckinjagande. En tsunami kan skapas av jordbävningar, vulkanutbrott, explosioner och meteornedslag. Själva ordet tsunami betyder ”hamn våg”. Namnet är japansk och består av ordet ”tsu” som betyder hamn och ordet ”nami” som betyder våg. Förut kallade man tsunamis för tidvattenvågor eller seismiska havs vågor men det är fel för även om tsunami är påverkad av tidvatten när den når kusten så är det inte något som framkallas av tidvatten. Namnet seismiska havs vågor är inte heller korrekt. Seismisk syftar till jordbävningar men en tsunami kan även skapas något som inte är seismiskt.

Tsunamier kan uppstå genom att jordskorpan under havet rör sig så att vattnet ovanför trycks upp eller faller ned. När vattnet efter förflyttningen ska få sitt vanliga jämviktsläge bildas en våg med väldigt stort energiinnehåll. Vågen rör sig som en longitudinell våg, till skillnad från oceanvågor förflyttas vattnet i hela oceanen ner till bottnen vilket döljer den enorma energin i vågen ute på öppet hav. När vattenbottnen blir grundare kommer energin i vågen tvinga havsnivån att höjas då det strömmande vattnet inte har någon annanstans att ta vägen. Havsnivån kommer alltså först att sjunka undan och sedan höjas ännu kraftigare!


Våghöjd och våglängd

Men vad är det egentligen för skillnad på tsunamis och andra vågor? En tsunami skapas inte av vinden som alla vanliga vågor, vågor som skapas av vinden kallas för ”grund våg” vilket betyder att det djup som påverkas av vågen är relativt grunt. Men däremot en tsunami påverkar väldigt djupt ned under ytan. Vanliga vågor kommer nästan alltid i en tät ström med ungefär bara fem till tio sekunders mellanrum. Våglängden, alltså avstånden från vågtopp till vågtopp är väldigt kort jämfört med en tsunami våg som är betydligt mycket större.

Det är mycket ovanligt att våglängden på en vanlig våg överstiger 150 meter. Men en tsunami däremot så kan våglängderna bli upp till 100 kilometer. Det beror på att en stor del av havsbottnen flyttar på sig under jordbävningar. Tidsavståndet kan vara en timme långt. Ni ser hur mycket vågorna skiljer sig.

När man är ute på havet kan man inte skilja på en vanlig våg eller en tsunami eftersom att havsdjupet är så stort. Ju större skillnad det är mellan våglängden och havsdjupet desto större blir vågen. Det är därför tsunami växer till större och otroliga höjder när den närmar sig kusten.

När tsunami vågen når grundare vatten kommer först en stark ström utåt sänka havsnivån på bara några minuter. Om stranden är låggrund kommer man kunna se när den utgående strömmen övervinns av den mycket starkare inåtgående strömmen som då är huvudvågen. Då bildas en enorm lokal vågfront, en tiotalsmeter hög skummande väg. Vågen kan bestå av flera fronter för jordbävningens skakningar ofta är mycket oregelbunden. Om stranden inte är långgrund eller om man befinner sig på en ö kommer man inte alls att märka av fenomenet och får nästan ingen visuell varning förutom när havet drar sig tillbaka.

På bara några minuter kommer tsunamin att höja havsnivån, en enormt kraftig ström kommer då bildas. Vågen orsakar katastrofala skador på låglänta kustområden. Om en 10 meter tsunami slår till kommer allt som ligger mindre än 10 meter under havsnivån svämmas över nära kusten. Den kraftiga strömmen från en 10 meters tsunami sliter loss alla mindre tåliga byggnader som lagerlokaler och mindre hyreshus samt alla båtar som slits loss från sina förtöjningar och även fraktfartyg. En 1 meter hög tsunami kan förstöra småbåtshamnar då många båtar kommer slitas loss i den kraftiga strömmen.


Tsunamis största skador genom årtiderna

Nedan är en bild på Indonesiens kust efter ett jordskalv som utlöses 2004. Det är historiens mest förödande tsunami.

Världen har drabbats av tsunamis i hundratals år. Europa drabbades av tsunamikatastrofer 1755 och totalt 60 000 omkom och staden Lissabon förstördes. 1908 i Messinasundet omkom 100 000.

Men den som är mest omtalad är jordbävningen i Indiska oceanen den 26 december 2004. Då skapades en tsunami som orsakade förödelse längs Indonesiens, Thailands, Burmas, Indiens, Somalias och Sri Lankas kuster. Vågen dödade hundratals människor och väldigt många av de var turister som befann sig på stränderna. I början av 2005 har man börjat diskutera hur ett varningssystem ska utformas så att människor kan evakueras från stränderna när tsunami är på väg. De flesta av stränderna drabbades flera timmar efter att jordbävningen inträffat. Tsunamin var som värst i Indonesien där havsnivån höjdes med upp till 10 meter och orsakade total förödelse längs det långlänta kustområdet Banda Ache.


Hur skapar en jordbävning en tsunami?


När en jordbävning utbryter under vattnet så blir vattnet ovanför flyttat ur sitt normala läge. Detta läge är i jämvikt i förhållande till vattnet runtomkring. När vattnet rubbas försöker vattnet att återskapa jämvikten. Varför sker detta? Jo, på grund av gravitationen. Alltså – när stora områden under vattnet drabbas av en jordbävning finns det stor risk att en tsunami bildas. Men rörelserna behöver inte vara skapade av en jordbävning. Tsunamis kan också uppstå när kontinentalplattor möts.


Hur skapar jordskred, vulkanutbrott och meteornedslag tsunamis?

Allting som får en så stor mängd vatten att flytta sig från sin jämviktsposition kan skapa en tsunami. Rörelsen kan ske antingen uppåt eller nedåt. Vid jordskred och jordbävningar sker rörelsen nedåt. När det är vulkanutbrott sker rörelsen uppåt. Ett jordskred och ett meteornedslag trycker vattnet ner mot botten. De tsunamis som uppkommer på detta sätt är relativt svaga och når sällan land som ligger lite längre bort.

 


Vad händer med en tsunami när den närmar sig land?

När en tsunami närmar sig land och det blir grundare ändras vågen storlek. Från att kanske se ut som en vanlig och liten våg till att bli en stor tsunami. En våg rör sig snabbare ju djupare den är vilket leder till att vågen saktar in när den närmar sig land. Men energin som vågen har är dock konstant vilket innebär att vågen omvandlar sin rörelseenergi så att den istället växer på höjden. När en tsunami närmar sig land kan den se ut som ett snabbt ökande tidvatten, en serie av vågor som bryts eller en tidvattensvåg. Då tsunamin växer på höjden så måste den ju få vattnet ifrån någonstans.

Vattnet ”dras” ofta framifrån vågen vilket kan göra att precis innan tsunamin når land kan en stor del av havsbottnen torrläggas så att allt vatten sugs ut i havet.

När tsunamin väl slår in över land förstörs allt. Hus, träd, annan vegetation och i princip allt som ligger löst. Sandstränder har blivit till stenstränder då tsunamin förde bort all sand. Oftast brukar allt som ligger löst följa med tsunamin när den drar sig tillbaka och då försvinner allt helt och hållet. Detta gör att det är väldigt svårt att avgöra hur många det är som har omkommit i en tsunami då alla kroppar har spolats ut till havs. En tsunami kan växa till höjder på 30 meter och slår flera hundra meter upp på land.

4 allmäna frågor

-  Hur kraftiga kan efterskalven vara? Det värsta kan nå 7,5 på Richterskalan. Ett sådant skalv kan skapa fler jättevågor som får samma effekt som de vid huvudskalvet.

-  När kan ett sådant komma? Inom en till tre veckor. Därefter kan efterskalven pågå i flera månader, men de avtar i kraft ju längre tid det går. Till slut märks de inte.

-  Hur stor är risken att något liknande kommer att inträffa igen i samma område? Det kommer troligtvis att dröja. Risken är faktiskt mindre där nu än i andra delar av världen. Det beror på att jordskalv skapas av spänningar mellan jordplattorna ,och dessa släpper i samband med skalvet.

-   Hur ofta skapas sådana här jättevågor vid jordskalv? Det sker ett par gånger varje år, men att de överhuvudtaget märks inträffar kanske vart tionde till tjugonde år. Att de däremot får sådan här konsekvenser händer högst vart hundrade år.


Var sker tsunami?

De flesta tsunamivågorna förekommer där de flesta jordbävningarna och 90 % av alla tsunamin äger rum i Stillahavsområdet. Jordplattorna rör sig mycket mer runt detta område och orsakar därför fler jordbävningar än vad vi till exempel har här i Sverige. Stilla Havsplattan trycks ner under plattorna i Asien och Sydamerika, med jordbävningar i följd. Den Indiska plattan kolliderar med den Euroasiatiska vilket har bildat och fortsätter att bilda Himalaya, återigen med jordbävningar som följd.

Idag finns det system för att upptäcka och varna för tsunamier i både Stilla havet och Indiska oceanen. Det finns varningar som sänds ut redan innan man fått det bekräftat att det bildats en tsunamivåg, för att ge befolkningen i kustnära områden en chans att hinna undan. Flytbojar i oceanerna bekräftar att en tsunami bildats och visar hur vågen sprider sig genom oceanerna. Dessa flytbojar registrerar vattnets höjd i förhållande till en referenspunkt. Tsunami orsakar endast stora skador lokalt då vågen snabbt tappar sin energi när den sprider sig över en ocean. En stor jordbävning utanför Japans kust kommer därför vara mycket mindre när den når Hawaii eller för den delen USA:s västkust. Dessa jättevågor har omtalats i litteraturen sedan länge och sagor berättar om hur skepp förkrossas på grund av tsunami. Det är dock endast stränder och grunt vatten som tsunamier orsakar skada. De mest utsatta områdena är kusterna runt den så kallade ”Ring of fire” som är beteckningen för en mycket jordskalvsaktiv zon i norra Stilla havet.


Hur är miljön där kusterna har utsatts av tsunami?

Thailands kuster har ju fördärvats enormt under tiderna. Under de senaste 50 åren har miljön varit utsatt för mycket slitage längs Thailands kuster. Ekosystem längs kusterna har också skadats. I ett miljöperspektiv ska man bevara den biologiska mångfalden. Man ska vara sparsam med naturtillgångar och minimera den miljöpåverkan som orsakas av människans aktiviteter. Rese och turistindustrin är delaktiga i den globala miljöförstoringen bland annat för att man överutnyttjar naturen. Ekosystem som finns i Thailand är till exempel korallrev och mangroveskogar. Människan har påverkat detta ekosystem genom att utsätta reven för störningar som överfiskning, kust utveckling, föroreningar, okontrollerad turism och globala klimatförändringar. Thailand är ju täckt av skogsområden men det kan man inte riktigt se i och med att man fördärvar de för att människan avverkar mangroveskogen för att bland annat ge plats åt turistanläggningar som till exempel sandstränder som är en stor efterfrågan av turister. Skogsområdena har minskat från 70 procent till mindre än 20 procent. Även om den stora katastrofen hände 2004 så fortsätter det att komma turister till området. Så Thailand har inte förlorat så mycket på det. Men samtidigt tycker jag att man kanske inte borde förstöra naturen som till exempel landets skogsområden bara för att turisterna ska bli nöjda. Thailand har ju inte förlorat turismen även om det händer tsunami katastrofer vid området så varför förstöra naturen ännu mer? Det finns redan tillräckligt med stränder där och turisterna trivs.


Vilka bilder ska man publicera i tidningarna?


Man väljer såklart de mest överdrivna och stora bilderna som får människorna att häpna. Man vill få människornas uppmärksamhet och väljer därför bilderna som ser värst ut. Man väljer dock inte där människor syns till och är skadade för det finns människor som är känsliga för sådana bilder. Man ska alltid överdriva i texterna också. Det ska vara överdrivet för att det ska vara mer intressant och mer skandallikt. Rubrikerna är viktigast för det är det första som fångar invånarnas uppmärksamhet.


Hur ska vi göra för att förbättra och varna människorna i tid?

Eftersom en tsunamis våghöjd är förhållandevis låg ute över djupt vatten, samtidigt som våglängden är stor, är det viktigt att kunna mäta små skillnader under lång tid. Det går att mäta tsunamivågor med satellit. Men satelliten måste passera samma område minst två gånger och det kan ta upp till en vecka innan man kan vara säker på att det rör sig om en tsunamivåg. Men det är inte alltid en tsunami uppstår så fort det är jordbävning. Men för att vara säker är det alltid bra att gå och ta skydd efter en jordbävning. Eftersom att tsunamin kommer i Asien området och den Indiska oceanen borde man förbereda sig inför dem kommande tsunamin. Man kan till exempel bygga huset starkare än vad de är. Man kan bygga skyddscenter där människor kan gå och skydda sig när det behövs och där man har tillgång till värme, sovplats och mat. Man borde ta och samla och förbereda sig nu så att det är klart och när en tsunami kommer är det bara till att ta sig till skyddscentret och vänta tills allt är över. Visst det kanske låter svårt och centret kanske inte håller men man kan ju alltid ta och försöka. Det enda som gör allt delvis omöjligt är att det är ganska fattiga länder och att det är svårt för de att få tag i pengar. Jag hoppas att man kommer på en lösning i framtiden och att det blir bättre så att inte så många människor ska behöva dö under en tsunami. Vi får helt enkelt hoppas på att det finns bättre lösningar i framtiden.


RSS 2.0